Permakultur och industriell symbios
Av: Mikael Jensen
När jag läste humanekologi var vi på studiebesök in en mikroby där de arbetade enligt ideéerna i permakultur. Ordet permakultur är en sammanslagning av permanent agrokultur. Man kan se det som ett samhälle med ett hållbart bruk av naturen, särskilt den kultiverade naturen.
Upphovsmannen bakom idéerna med permakultur heter Bill Mollison och han beskriver grunderna ungefär så här:
Permakulturdesign används för att planera mänskliga aktiviteter bättre. Till exempel för att tänka igenom hur man kan fånga och lagra den energi som flödar genom systemet i form av sol, vind och vatten. Man strävar efter att bygga nätverk och sluta så många kretslopp som möjligt. Permakultur är ett samarbete med naturen, med omsorg om människorna och om jorden för att skapa miljöer som bygger på ömsesidigt positivt beroende i kvarter, byar eller företag.
Ett exempel på detta är att samodla växter där den ena är en nyttoväxt för människan och den andra håller borta angripande insekter från nyttoväxten. På detta sätt undviker man bekämpningsmedel som även skadar djur i ekosystemet som man vill bevara, nyttoväxterna och det man ska äta. Ett annat exempel är att man tar vara på den värme som uppstår i en kompost för att värma upp även andra delar av marken. Ett tredje exempel är att använda avfall som material eller bränsle i en annan del av systemet.
Tanken som ligger till grund för permakultur, även om det är uppbarnbart att den involverar odling, är inte helt olik tanken bakom industriell symbios. Symbios är, inom biologi, när två arter lever så nära varandra att de nästan kan ses som ett levande system. Den ena arten drar nytta av den andra arten och tvärt om. Det är nödvändigt att det handlar om ett ömsesidigt beroende, annars rör det sig om en parasit. Industriell symbios betyder att två industrier eller fler ömsesidigt drar nytta av varandra i tillverkning och avfallshantering.
Både inom permakultur och industriell symbos är design en viktig komponent. Inom permakultur används design som metod för att planera olika delar i sitt ekosystem så att de samverkar på ett optimalt sätt. Så är det inom industriell symbios också. Varje industri är planerad och placerad på ett väl genomtänkt sätt för att industrierna ska kunna dra nytta av varandra på ett optimalt sätt.
Det bästa sättet att beskriva industriell symbios är när ett företags spillvärme och/eller avfall blir till nytta för en annan industriell process. Varmt spillvatten kan värma upp en viktig process hos grannföretaget. Gips som är en avfallsprodukt för ett företag är råvara för produktion för ett annat företag. När dessa företag ligger inpå varandra drar de nytta av materialflödet på ett optimalt sätt.
Detta är inte så mycket annorlunda än svinuppfödaren som får avföring som avfall som hen kan sälja eller ge bort till grannen som har åkerbruk och som behöver naturgödsel. Avfall för den ena kan vara en nyttighet för den andra. En av grundprinciperna för permakultur är att inte skapa avfall. Det är naturligtvis svårt eller närmast omöjligt. Tanken är kanske inte att helt undvika avfall inom systemet utan att undvika att avfall lämnar systemet. Permakultur eller ett hållbart jordbrukssamhälle är ett avgränsat ekosystem som tar vara på avfallet inom systemet. Precis detta är tanken för industriell symbios. När företag kan dra nytta av varandra kan de som system tillsammans ta vara på avfallet så att inget lämnar systemet.
Kalundborg är ett samhälle i Danmark där de har förfinat tanken med industriell symbios längre än på någon annan plats. Där samverkar flera industrier i ett närmast slutet system. Bilden ger en bra överblick över de aktuella flödena.
Hela projektet som sådant har EU-stöd. Projektet har också vunnit Chalmers Hållbarhetspris 2018. Ett av de ingående företagen, Örsted, har utsetts till världens fjärde mest hållbara företag 2019 av den kanadensiska tidskriften Corporate Knights. Detta är med andra ord ett projekt som får mycket uppskattning och uppmärksamhet. Nyligen gjorde SR ett inslag om projektet som fick mig intresserad. Kanske kan detta inlägg få dig intresserad.
Det finns liknande projekt i andra delar av världen. Även i Sverige. Tanken med industriell symbios kan dock ta sig uttryck på flera sätt. Det som sker i Kalundborg är ett sätt att arbeta. I Sverige finns mindre projekt eller regionala projekt. Liknande lösningar kan alltså vara distribuerade över större områden.
Ny design och smarta kommuner/städer behöver arbeta mer i linje med permakultur och industriell symbios för att minimera avfallet, förbrukningen av resurser och energi samt öka återanvändningen.