Humanekologi

Om människan och hennes totala omgivning

Hållbar Utveckling

 

Begreppet hållbar utveckling har diskuterats sedan 1970-talet. För vissa är det en paradox då det inte går att nå ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet samtidigt som samhället fortsätter att utvecklas på det sätt det har gjort tidigare. De som var och är mest skeptiska till begreppet är de som ser miljö och ekologi som fundamentala och inte tror att jordens ekosystem klarar mänsklig utveckling länge till. Företrädarna för begreppet tänkte något annorlunda.

Gro Harlem Brundtland, som tidigare hade varit miljöminister respektive statsminister i Norge, blev ordförande för den så kallade Bruntlandkommisionen (eller the World Commission on Environment and Development som den egentligen hette). 1987 skrev kommisionen en rapport med titeln Our common future som också går under namnet Bruntlandrapporten. Där lanserade de begreppet hållbar utveckling med en tydlig definition.

En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Man skulle också kunna säga att en hållbar utveckling är en utveckling som eftersträvar att kommande generationer ska ha det minst lika bra eller bättre, i alla avseenden, än nuvarande generation. Varje levande generation får alltså leva på ett sådant sätt att ekosystem bevaras och får möjlighet att frodas och att naturresurser bevaras. Samhällen och ekonomier behöver vara så cirkulära som möjligt så att återanvändning av resurser gäller snarare än överanvändning av resurser.

I definitionen ligger tre huvudkomponenter och det är ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Våra samhällen på jorden ska utvecklas på ett sådant sätt att de blir ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara.

Istället för att fokusera enbart på miljöproblematiken insåg kommisionen att man måste ta ett helhetsgrepp. Samhällen som inte bygger på utbildning och demokratiska former riskerar att driva människor till ett sätt att leva som dessutom skadar andra delar av vår planet. Ett hänsynlöst ekonomiskt agerande är ett problem för vår värld precis som fattigdom är. Alltså ska båda i någon mening jämnas ut för att bli hållbar ekonomi.

Med detta synsätt kan man inte införa en diktatur som fastställer lagar för att vi ska rädda miljön och därmed oss själva. Det skulle innebära att många förblev kvar i fattigdom och okunskap. Strategin är istället att människor ska utbildas och få demokratiskt inflytande så de kan bidra till samhällets utveckling till det bättre.

Den globala handlingsplanen som blev en följd av Bruntlandrapporten heter Agenda 21 och blev till vid FNs Rio-konferens 1992. Denna skulle implementeras i alla länder och landsdelar. I Sverige skulle varje kommun ha ett Agenda 21-kontor som arbetade med dessa frågor på lokal nivå.

Målen för agenda 21 sträckte sig in i det 21:a århundradet, d.v.s. 2000-talet. Efter denna kom Milleniemålen som bestod av åtta mätbara mål för hållbar utveckling. Nu arbetar vi i riktning mot år 2030 inom ramen för Agenda 2030. Agendan innehåller 17 mål och 169 delmål.