Ekotänk i urbana miljöer

8 Apr 2021

För den som vill leva ett enklare liv kan det te sig lockande att bosätta sig i en större stad. Att ha nära till det mesta innebär färre resor och en möjlighet att resa kollektivt. Det är dock lätt att glömma att få dagligvaror produceras centralt, vilket såklart innebär att andra former av transporter istället kommer i fråga. Våra stadsmiljöer är med andra ord inte nödvändigtvis ett forum för ett ekosmart liv.

Fler och fler lockas att flytta utanför städerna för att kunna leva mer självförsörjande genom att exempelvis odla sin egen mat i den utsträckning som är möjlig. Kanske kan vi tala om en ny grön våg likt den som skedde under 70-talet. Men för dig som inte är beredd att göra en så stor omställning finns en hel del att göra om du är ekomedveten och ändå vill bo i en storstad.

Odling är inte enbart något för dig med en egen trädgård eller mark. Fler och fler intresserar sig för urbana odlingar, kolonilotter men också balkongodlingar. Att skapa en grön oas hemma hjälper inte enbart till med matförsörjning, det är en intressant hobby och det skapar ett vackert hem med växtlighet som renar luften. Det första steget är att reda ut vad som är lämpligt att odla på exempelvis en balkong och sedan köpa fröer eller plantor som passar dig.

Nästa steg är att är att skapa odlingsutrymme, inte sällan innebär detta att se till att utnyttja ytan maximalt genom att bygga på höjden. Det går utmärkt att odla potatis i enkla hinkar eller jordgubbar i krukor. Numera finns också mindre växthus som gör det enklare att driva upp växter som kräver mer skydd och värme, såsom tomater. För många handlar det om att börja smått och utöka genom åren, så varför inte börja redan nu och testa dig fram. Om du är en ovan odlare så finns det mycket expertis hos planthandlare, men det kan också vara värt att söka sig till en odlingsförening för att utbyta kunskap och växter med varandra. Så låt inte kunskapsbristen stoppa din nyfikenhet. Lycka till!

Kommentera →

Parisavtalet

7 Nov 2020

För några dagar sedan lämnade USA klimatavtalet som slöts i Paris för ett flertal år sedan. Det var den sittande presidenten Donald Trump som valdet att lämna avtalet. Hans grundläggande inställning bakom detta är "USA first". Om det inte gynnar USA är det inget att hålla kvar vid. Att klimatförändringar slår tillbaka på USA och redan har gjort ett flertal gånger verkar ha mindre betydelse för Trump.

Idag har den flesta stora nyhetsbolagen i USA utropat Joe Biden till vinnare av presidentvalet. Biden har lovat att återgå till Parisavtalet. Han kommer att ta plats i Vita Huset i januari och därifrån kommer det bli möjligt för USA att åter träda in i avtalet.

Eftersom avtalet innebär att länderna som har gått med på Parisavtalet ska verka för att få ner utsläppen av växthusgaser har det blivit ett litet tapp i och med USAs utträde. Nu får man vara glad att Trump valde att lämna avtalet först i slutet på sin mandatperiod. Han hotade med att lämna avtalet redan innan han blev vald till president för fyra år sedan. Att han väntade tills nu medför att glappet till återinträdet blir ganska kort.

USA är en viktig part i avtalet. De är en av de länder i världen som släpper ut mest växthusgaser. Om de kan få ner sina utsläpp gör det en stor skillnad i världen. Bidens ambition att följa avtalet blir nu avgörande för fortsättningen.

Kommentera →

För- och nackdelar för djurlivet till följd av coronapandemin

30 Sep 2020

Coronapandemin är fortfarande i full gång på en global nivå. Två effekter på djurlivet har nyligen kunnat urskiljas som har en indirekt koppling till pandemin. Det handlar om fåglars sång och om hajar som lever på djupt vatten.

Fåglars sång blir mer komplex

Under en längre tid har fåglar som lever i storstadsmiljöer ändrat sin sång för att överröste bruset. Fåglar har normalt en komplex och nyanserad sång för att kommunicera inom arten och då särskilt med individer av motsatt kön. Dessa nyanser har de fått ge avkall på eftersom de inte hörs när bakgrundsbruset är så högt som det kan bli i en stad. Då har fåglarna anpassat sig och sjunger sådana melodier som kan ta sig fram på en hög frekvens. Detta har lett till enkla melodier som inte ger information om den enskilda individen.

Under coronapandemin har trafiken minskat och därmed också allt buller i staden. Detta har lett till att fåglarnas sång hörs bättre. På relativt kort tid har de därför gjort en anpassning tillbaka till det som anses vara deras ursprungliga och genetiskt kodade sätt att sjunga. Nu sjunger de mer individuella melodier med många nyanser igen. Detta är en positiv förändring för fåglarnas liv, kommunikation, parbildning och fortplantning.

Biodiversitet bland hajar hotas av vaccin-framställning

I en strävan att framställa vaccin, gärna fortare än vanligt, har flera producenter valt att använda ämnet squalen som är ett hjälpämne för att vaccinet ska aktiveras optimalt av immunförsvaret. Detta ämne finns i olika växter och djur. Squalen finns i hög koncentration i hajars lever och den är särskilt hög bland hajar som lever på djupt havsvatten.

Man uppskattar att hundratusentals hajar kan behöva mista livet för att man ska kunna producera så mycket vaccin som behövs för att öka immuniteten i befolkningen. Hajar är i många fall utrotningshotade. Särskilt de som lever på djupt vatten. Att döda dessa skulle ge förödande konsekvenser för arternas fortlevnad och för biodiversiteten i ekosystemen.

Det går inte att döda så många hajar utan att det påverkar ekosystemen där de ingår på ett negativt sätt. När topp-predatorer, som hajen är i det ekosystem där de ingår, försvinner blir det ofta för mycket eller för litet av vissa ämnen som cirkulerar i ekosystemen. Det leder till att även andra arter hotas.

Squalen eller ej?

Ska man döda tusentals hajar för att miljontals människor ska bli immuna under en viss tid? Kan man ställa liv emot liv på det här sättet? Man kan alltid fråga sig varför människors liv är mer värt och om det inte vore bättre med färre människor som ändå utarmar de ekosystem som vi är del av.

Den viktiga frågan man ska ställa sig är istället om det går att utvinna squalen från andra organismer som inte är utrotningshotade eller om det finns andra hjälpämnen som kan användas istället. Det går att utvinna detta ämne från andra organismer och det går att använda andra hjälpämnen. Vissa producenter av vaccin mot covid-19 använder inte squalen. Det är alltså inte nödvändigt för att få ett vaccin.

Biologisk mångfald har ett värde i sig. Vi måste välja med omsorg innan vi skapar medicin för att säkra våra egna liv.

Kommentera →

En ökning av flergångsartiklar

3 Apr 2020

Det sker en omställning i samhället som är till följd av coronaviruset men som ändå har positiva miljöeffekter.

Den tydligaste trenden är att plastartiklar minskar och att engångsartiklar minskar. Låt mig ta några exempel.

De sorts blöjor som de flesta använder är engångsartiklar. När de har använts en gång slängs de. Det har länge funnits alternativ i form av tygblöjor. Imsevimse är ett svenskt märke som länge har tillverkat tygblöjor. De är dessutom noga med att materialet är ekologisk bomull eller bambu och där slutprodukten är certifierad med oekotext.

Skälet till att fler småbarnsföräldrar nu köper tygblöjor är troligtvis en förberedelse för att kunna ha rena och torra barn även om hushållen behöver isolera sig. En tyglöja går att tvätta ett stort antal gånger vilket gör den utmärkt som miljöprodukt.

När barnen i skolorna inte äter tillsammans i matsalen längre har de utvecklat nya vanor. Varje barn får ta med en matlåda och en vattenflaska hemifrån. Dessa fyller de på i matsalen för att sedan sätta sig i klassrummet. Många föräldrar väljer då att köpa fina burkar och flaskor som håller länge.

Exempel på burkar som är gjorda av rostfritt stål är A Slice of Green som har olika storlekar och set om flera brukar i ett eller burkar från Liewood som är sv rostfritt stål med lock av silikon (vilket är smidigt när man vill öppna och stänga).

Det mest kända märket på marknaden är Klean Kanteen som har både burkar och flaskor av rostfritt stål. Deras produkter är inte bara av högst kvalitet utan har också längst isoleringstid om man vill behålla innehållet kallt eller varmt så länge som möjligt.

Ytterligare ett märke som säljer flaskor av rostfritt stål är Qwetch. De finns i flera olika storlekar varav de minst falskorna är perfekta för yngre barn. Hållbarheten är inte så lång som produkterna från Klean Kanteen men mynningen är lätt att dricka ur vilket är en fördel för Qwetch flaskor.

Helt oberoende av coronavirusets spridning har föräldrar också valt att, i en större utsträckning, använda olika alternativ till plasttallrikar och bestick. Liewood har skålar och muggar av silikon. Love Mae och Filibabba har matset av bambu (en bearbetad form som ser ut som porslin) och Bambu Home gör tallrikar, bestick och skålar av bambu i dess ursprungliga form.

Trenden är att fler använder flergångsartiklar och mindre plast. Det ser lovande ut.

Kommentera →

Positiva effekter av coronaepidemin

18 Mar 2020

Coronasmittan (COVID-19) diskuteras världen över som något stort och skrämmande. Det kan dock vara värt att diskutera det med viss nyans och balans.

Luftföroreningar dödar långt många fler per år än vad coronaviruset gör eller kommer att göra. Bara i Sverige dör 8000 årligen. I Europa dör närmare 800 000 på grund av luftföroreningar per år.

Eftersom spridningen av coronaviruset har haft så genomgripande effekter, till att börja med i Kina, kan man se vad som händer med luftkvalitén när industrin stannar av och transporterna regionalt upphör.

NASA har analyserat satilitbilder över Kina och kan mycket tydligt se skillnaden mellan hur det såg ut i början av 2019 och nu i början av 2020. En av NASAs forskare menar att så här stora minskningar av luftföroreningar aldrig har skådats förut. Många kineser som vanligtvis inte ser himmelen har under februari månad haft goda möjligheter att se både dagshimmelen och natthimmelen.

En av ESAs sateliter har registrerat märkbara skillnader över norra Italien sedan utbrottet av coronaviruset på bred front. Framför allt PO-dalen har fått en minskning av luftföroeringar.

I både Kina och Italien rör det sig om minskningar av luftföroreningar generellt men det är främst kvävedioxid som har minskat. Kvävedioxid är en av orsakerna till att märknära ozon ökar i luften när det är hög solinstrånlning. Marknära ozon påverkar luftvägar på både djur och människor samt påverkar växtligheten.

Spannmålsproduktionen minskar med ca 10 procent av höga nivåer av marknära ozon. Kvävedioxid och marknära ozon har negativa ekonomiska effekter på samhället i minskat matproduktion och ökade hälsoproblem.

Spridningen av coronaviruset har inte bara negativa effekter. Nu när vi ser en stor skillnad på luftföroreningar och alla de följder det får kan man tänka sig att det till och med är mer positivt än negativt.

Eftersom det är fler som dör av luftföroreningar per år än det är som dör av coronaviruset kan en minskning av luftföroreningar till följd av coronaviruset leda till färre döda. Blir antalet döda i Kina och Italien till följd av luftföroreningar så mycket mindre att det understiger det antal döda av de som smittats?

Det är i stor utsträckning samma riskgrupper som dör av luftföroreningar som dör av coronaviruset. Skillnaden är att luftföroreningar dödar många fler. Bättre luft gör att många fler lever längre. Med flera faktorer med i beräkningen kan vi få bättre balans i diskussionen.

Kommentera →

Gott Nytt År

31 Dec 2019

Vi önskar våra läsare och följare ett Gott Nytt År.

Sajten Humanekologi.nu har nu funnits i ett år. Den är ännu under uppbyggnad. Det går inte att bli färdig när det gäller att täcka människans inverkan och samspel med sin omgivning. Just nu finns det dock en del hål när det gäller täckningen av grundläggande humanekologiska kunskaper. Vi jobbar vidare.

Du är välkommen att följa utvecklingen av denna sajt även under 2020. Vi fortsätter att täcka den humanekologiska forskningens landvinningar i det nya decenniet.

Kommentera →

Hur dåligt är vattenkraft?

25 Aug 2019

Vattenkraft presenteras tillsammans med solenergi och vindkraft som de tre lovande och rena energialternativen till fossil energi och kärnenergi. Det pratas mindre om de problem som är förbundna med vattenkraft. De ska diskuteras kort i detta inlägg.

Jag är personligen för vattenkraft och andra relativt rena sätt att producera energi. Det hindrar dock inte att jag tar tillfället att lyfta fram den komplexitet som är förknippad med alla sätt att producera energi, särskilt vattenkraft.

De tre sätt att se på vattenkraftens inbyggda problem som jag vill ta upp rör folkförflyttningar, metanutsläpp och reglerat utflöde till havet.

Folkförflyttningar

Det har varit självklart för många folkgrupper på jorden att bosätta sig nära vatten. Om det inte är i direkt anslutning till hav eller en sjö är det i direkt närhet till en flod. Vatten gör det möjligt att förflytta sig och hitta mat.

När man ska göra om en flod till ett gigantiskt magasin (d.v.s. dammen) till ett vattenkraftverk tar vattnet över platser där människor bor. När floden svämmar över ovanför vattenkraftverket blir bosättningarna vid flodens stränder obeboeliga.

Eftersom bosättningar blir obeboeliga måste folket förflyttas. Det kan handla om byar som har befolkats i flera tusen år som plötsligt helt ska försvinna. Folket ska få andra platser att bo på. Kommer den nya platsen att passa deras sätt att leva och deras kunskaper för hur de ska överleva.

Varför väljer en myndighet eller ett företag att tvångsförflytta hela byar? Det grundläggande argumentet är att många människor får nytta av mer el vilket rättfärdigar att få kan få lida. Den totala vinsten är överväldigande.

Det är inte ovanligt att de som tvångsförflyttas inte finner sig tillrätta och blir utstötta i det nya samhället. Är det då verkligen etiskt försvarbart ett ett fåtal ska behöva få sina liv kraftigt försämrade för att ett flertal ska få det lite bättre?

Metanutsläpp

När växter bryts ned, av mikroorganismer på marken, frigörs kolet som har varit bundet i växten. Det frigörs som koldioxid. Detta är inte ett tillskott av koldioxid till luften eftersom växten i ett tidigare skede tog upp koldioxiden från luften för att binda den i växten. För att denna process ska fungera behövs syre i luften.

När man täcker marken med vatten fortsätter växtdelar som har legat på marken att brytas ned men nu utan tillgång till syre. I brist på syre sker det som kallas en anaerob nedbrytning, d.v.s. en process utan syre, med metan som restprodukt istället för koldioxid.

Metan är precis som koldioxid en växhusgas som påverkar klimatet. Den stora skillnaden är att metan är en mycket mer kraftfull växthusgas. När metan bildas utgör det ett tillskott till den omgivande luften vilket leder till en förstärkning av växhuseffekten.

Gigantiska vattenkraftverk är alltså inte klimatneutrala utan tillför växthusgaser till atmosfären. Det är mycket troligt att förbränning av fossila bränslen bidrar till mer utsläpp av växthusgaser än vad stora vattenkraftverk gör men eftersom metan är ett kraftfullare växthusgas skapar vattenkraftverk också problem.

Reglerat utflöde till havet

En naturlig cykel av en flod innebär att det är mer utflöde vissa perioder än andra. Detta beror bland annat på regnperioder och smälperioder. För att få ett jämnt flöde av vatten till kraftverkets turbiner dämmer man upp stora mängder vatten när det finns gott om det för att ha vatten när tillflödet är begränsat. Det kan betyda att man håller tillbaka utflödet av vatten tillhavet.

Många arter som lever vid floders utflöden får lite vatten att vistas i. Många av dem fångar sin mat där eller förökar sig. När det naturliga flödet försvinner, försvinner även arterna som normalt finns där. Detsamma gäller laxen som simmar uppströms för att fortplanta sig. När det inte finns något vatten uppströms kan laxen inte, på naturlig väg, föröka sig.

Ett reglerat utflöde som gynnar människans energitillförsel gynnar inte andra arter. För att vi ska få så kallad ren energi måste andra arter riskera att dö ut. Det visar sig alltså att vattenkraft bidrar till minskad biodiversitet.

Sammantaget

Med de tre exempel jag har tagit upp är det uppenbart att vattenkraft inte är ett problemfritt sätt att framställa energi. Vi behöver vara medvettna om konsekvenser i det stora, inte bara vid själva turbinen där vattnet skapar energi. Det förekommer en omfattande inverkan på människor, växter, djur och hela biosfären på grund av vattenkraft. Ta med det i beräkningen.

Kommentera →

Biodiversitet - ett mått på biologisk mångfald

15 May 2019

Biodiversitet, även biologisk mångfald, handlar om variation på flera nivåer. I denna text erbjuds en definition, några exempel på hög och låg lokal biodiversitet samt en diskussion om människans relation till biodiversitet.

En definition

Biodiversitet handlar primärt om artrikedom eller variation. Variationen kan studeras på tre nivåer.

Den första nivån är inom arten. Variationen av genpolen inom en art visar hur uthållig och flexibel arten är i en given miljö. En bred variation medför bland annat att arten kan överleva trots förändringar i omgvningen. En låg variation innebär att arten blir sårbar om miljön förändras.

Den andra nivån är mellan arter. Hög biodiversitet innebär att en viss miljö uppvisar en bredd av olika arter och ett flertal kopplingar mellan arter. Dessa kopplingar kan vara ett tecken på ömsesidigt beroende eller ett välmående inom ekosystemet. En hög artrikedom är ofta ett tecken på att ekosystemet kan försörja många arter. Energiomsättningen och omsättninger av biologiska byggstenar är hög.

Den tredje nivån är på ekosystemnivå. Inom ett avgränsat land- eller vattenområde kan flera ekosystem förekomma. Ekosystem går inte in i varandra men de angränsar till varandra. Ett flertal olika ekosystem intill varandra är också ett tecken på hög biodiversitet.

Biodiversitet kan mätas på land eller i vatten. Eftersom olika land- och vattenområden kan vara väldigt olika finns det ett mångfaldsindex för att göra ekosystem jämförbara. När man vill mäta förändring ska man antingen jämföra med hur ett index inom samma område har förändrats över tid eller skillnaderna mellan likvärdiga ekosystem. Man kan t.ex. jämföra en barrskog med en annan barrskog instället för att jämföra en barrskog med en regnskog.

Artrikedomen i svenska ekosystem är relativt låg jämfört med artrikedomen i de ekosystem som finns i regnskogar eller i varma havsvatten. Det beror delvis på klimatet. När klimatet ändras förändras även förutsättningar för liv inom ett visst område. Under nedan rubrik beskrivs flera skäl till förändringar och under sista rubriken beskrivs människans direkta inverkan på flera förändringar.

Olika naturtyper

För ett ge några exempel på naturtyper och hur biodiversiteten kan skilja sig inom liknande naturtyper har korallrev, en svensk skog och en svensk äng valts ut.

Korallrev är kända för att ha en hög biodiversitet. Den översta bilden visar ett välmående korallrev som är full av färg, form och rörelse. Den nedre bilden visar ett korallrev som har förändrats. Orsakerna kan t.ex. vara ett förändrat pH-värde och/eller ändrad temperatur.

Det är mycket som tyder på att klimatförändringar och mänsklig aktivitet ligger bakom reduceringen av arter i korallrev.

En vanlig svensk skog har inte lika hög artrikedom som en regnskog. Det kan dock vara skillnad på skog och skog. Ett kalhygge innebär en förslust av flera arter. När det inte finns träd fulla med kryp och utrymmen att bo i försvinner vissa fågelarter från skogen. Vissa arter som tar skydd av trädens skugga försvinner när träden försvinner.

En äng är enligt de flesta ett relativt öppet område med fritt växande gräs. De ängar som visar upp en högre biodiversitet innehåller fler grästyper och mängder av blommor. Variationen av insekter blir därmed större och förekomsten av humlor och bin är högre. Insektsätande fåglar och marklevande djur lever gott i denna miljö.

Människans inverkan

Den finns ett flertal anledningar till att biodiversiteten kan minska:

• Växtförädling
• Klimatförändringar
• Avverkning
• Utfiskning
• Förgiftning

Alla våra odlade grödor förekommer med en bred variation. När växtförädling har blivit industriell använder man t.ex. en vetesort eller en majssort på enorma arealer. Detta medför det som kallas monokultur. En art dominerar ett ekosystem. Antalet andra arter är låg och helt eller delvis undanträngda. Människan försöker avsiktligt att minska biodiversiteten för att öka avkastningen på jordbruket och minska antalet oönskade arter (skadeinsekter). En bieffekt blir att även önskade arter minskar då de inte får någon mat eller skydd.

En följd av att temperatur och väderfenomen förändras/tillkommer minskar antalet arter inom vissa ekosystem. Det behöver inte innebära en direkt minskning då flera arter ifrån södra och centrala Europa rör sig norrut med ökad värme. De nya arterna ökar tillfälligt biodiversiteten men de har samtidigt inga naturliga fiender vilket gör att de tränger undan andra arter och den totala artrikedomen minskar på lite sikt. Ekosystem på land och vatten förändras ofta mot en minskad biodiversitet med ökad temperatur eller med ökad regnmängd.

Det är människor som avverkar skog som medför en minskning i biodiversitet. En förtätning av skogen tar lång tid. När skogen har växt upp igen efter några decennier kan biodiversiteten öka igen. Skogsavverkning har tidigare varit omfattande vilket betyder att enorma arealer blir till kalhyggen. I och med att kunskapen kring skogsavverkningens effekter på biodiversiteten har avverkningen hanterats med viss omsorg. Delar av skog och höga stubbar lämnas kvar för insekternas och fåglarnas skull. Även gnagare mår bättre i tätare vegetation eftersom de så tydligt syns för rovfåglar när de rör sig på öppna ytor. Människan kan alltså både skada och bevara arter.

Vår hav runt Sveriges öst-  och västkust är relativt artfattiga. Den enorma utfiskningen har dock gjort läget ännu värre. När man fiskar med stora nät och tar upp merparten av vuxna fiskar som kan fortplanta sig minskar snabbt antalet fiskar både i absoluta tal och i artvariation. Utfiskningen minskar biodiversiteten i många hav och Östersjön är ett ganska extremt fall. Detta är en direkt effekt av människans fiskeindustri. Vi skapar enorma avtryck i naturen.

Slutligen kan biodiversitet minska genom spridning av gifter. Jord- och skogsbruk besprutas ofta för att minska andelen skadeinsekter. Detta i sin tur minskar antalet djur som lever på insekter. I många fall får djuren som lever på insekter i sig giftet som insekterna har fått i sig. Skillnaden är att t.ex. fåglar äter många insekter och får i sig giftet från alla de förgiftade insekter de äter. Till slut dör även de större djuren av giftet. Annan påverkande förgiftning är när kemikalier dumpas i vissa områden och giftet läcker ut i omgivningen och/eller grundvattnet. Det kan ödelägga större områden.

Det pratas mycket idag om att ett av de stora miljöhoten är drastiskt minskad biodiversitet. Det har aldrig funnits så få arter globalt under människans existens på jorden som nu. Många arter har helt dött ut. Vissa utan att vi hunnit upptäcka dem. Många arter är utdöende och fridlysta. Biologer befarar att de flesta fridlysta arterna snart kommer att vara försvunna. Skövlingen av regnskogar tar död på många arter som bara finns inom vissa lokala ekosystem. Uttorkningen av flodutlopp gör att fiskar och andra arter som leker (parar sig) uppströms försvinner och dör ut. Ändrad pH-halt i mark och vatten gör att vissa arter inte kan överleva. Allt detta beror på mänsklig aktivitet. Samtidigt som vi breder ut oss och ökar i antal minskar andra arter i antal. Det är på väg att bli en monokultur över hela planeten där människan är den dominerande arten som lämnar lite plats åt andra arter.

Denna text är inte avsedd att vara alarmistisk. Läget på många platser på jorden är mycket kritiska och på andra platser kan det snabbt förändras. Det finns inga tecken som tyder på en minskning i nedgången av artrikedom och definitivt inte någon förbättring. Krisen inom biodiversiteten är påtaglig.

Kommentera →

Oljesand och ursprungsbefolkningar

5 Apr 2019

Av: Mikael Jensen

Humanekologer har under några decennier diskuterat värdet av och effekterna av oljesand. Förutom att det är ytterligare en källa till utsläpp av växthusgaser finns det andra problem. Det är t.ex. varken ett energieffektivt sätt att skapa drivmedel eller ett ekonomiskt effektivt sätt att framställa drivmedel. På grund av det höga oljepriset så är det ändå värt insatsen i energi och pengar för att få ut olja ur sand. Detta sker typiskt i Kanada där det finns stora områden med oljesand.

Humanekologer har under decennier diskuterat effekterna på ursprungsbefolkningar vid industrier och anläggningar som framställer energi. Typexempel är gigantiska damm-byggen som tvingar ursprungsbefolkningar ifrån sina boplatser där de har levt i tusentals år. De företag och/eller politiker som står bakom besluten anser att nyttan för den stora massan är värd det lidande som urpsrungsbefolkningar får utstå.

Hittills har mycket få forskare tagit upp problematiken kring hur ursprungsbefolkningar drabbas av oljesands-industrin. Clinton Westman och Tara Joly har utfört en översiktsstudie av de artiklar som har publicerats kring detta ämne. Resultatet från Westman och Jolys nyligen publicerade artikel sammanfattas i detta inlägg.

Det är oljesands-industrin i Kanada och de ursprungsbefolkningar i de berörda regionerna som ligger i fokus. Westman och Joly har tittat på flera aspekter av hur ursprungsbeolkningar påverkas:

• Mark och landområden
• Vatten
• Luft
• Hälsa
• Socioekonomisk påverkan

Oljesandsbrytningen frigör tungmetaller som hamnar i omgivande jordar och i grundvattnet. Detta ger en direkt påverkan på möjligheterna att leva på jord och vatten i området. Det gäller både de landområden som odlas eller används som betesmarker och de områden där ursprungsefolkningen brukar jaga, fiska och samla svamp/bär. Den biologiska mångfalden påverkas negativt. Många växt- och djurarter försvinner från området eller minskar kraftigt. Landområden som i generationer har tillhört ursprungsgrupper förstörs eller förlorar på annat sätt det värde som har varit viktigt för gruppens kulturutövande.

Grundvattnet blir förorenat av brytningen av oljesand. Det blir därför mycket svårt att finna rent dricksvatten för ursprungsbefolkningarna. Även vattendragen blir förorenade vilket påverkar vattenlevande växter och djur. Dessa i sin tur går inte att äta utan hälsorikser. Oljesandsindustrin använder dessutom stora mängder vatten vilket gör att vattenmängden i vattendragen minskar kraftigt. Även detta har en negativ inverkan på växt- och djurlivet.

Oljesandsbrytningen har påverkat luftkvalitén i stora delar av Kanada, alltså inte bara lokalt. Bland annat har oljefälten orsakat surt regn. Därtill blir det utsläpp av växthusgaser redan vid framställningen av olja ur oljesanden. Lokalt märks en försämrad luftkvalité genom ökade halter av damm samt dålig lukt. Dammet försvårar andningen medan lukten har en livskvalitétsförsämrande inverkan.

Urpsrungsbolkningar i närheten av oljesandsfälten har uppvisat oväntat höga nivåer av ovanliga cancerformer och luftvägssjukdomar. Trots detta har man inte kunnat finna tydliga samband mellan oljesandsbrytningen och sjukdomarna. De växter som befolkningen i regionen normalt använder för att läka och behandla sjukdomar kan inte längre användas då växterna tar skada av oljeindustrin.

Tillkomsten av en ny industri i regionen medför nya arbetsmöjligheter. Många i regionen får anställning, inklusive individer från urpsrungsgrupperna. De senare är dock underrepresenterade. Därtill får de sällan kvalificerade jobb utan slitsamma uppgifter. Även om detta delvis kan ses som positivt för ursprungsbefolkningar finns det även negativa effekter. Problemen i familjerna ökar med våld och missbruk som följd. Ursprungsfolken upplever också en värdeförlust i kultur- och religionsutövandet.

Westman och Joly sammanfattar sin vetenskapliga genomgång så här:

• Det behövs kommunikation direkt med företrädare för ursprungsbefolkningens intressen. I samtliga fall har detta inte skett. Alltså har det varit enkelt att bortse ifrån ursprungsgruppernas viktigaste behov.
• Konsultera experter på urpsrungsbefolkningars liv, traditioner och behov. Detta har inte gjorts hittills.
• Det behövs ordentliga miljökonsekvensanalyser för att bedöma hur växt- och djurlivet påverkas och hur det i sin tur påverkar livsbetingelserna i områden runt oljesands-industrin.

Det är anmärkningsvärt att industrin är villig att förstöra växt- och djurlivet, kulturella och religiösa värden samt driva på växthuseffekten för att få sälja olja med relativt små vinstmarginaler. Vad kan vi göra åt detta?

Kommentera →

Permakultur och industriell symbios

28 Jan 2019

Av: Mikael Jensen

När jag läste humanekologi var vi på studiebesök in en mikroby där de arbetade enligt ideéerna i permakultur. Ordet permakultur är en sammanslagning av permanent agrokultur. Man kan se det som ett samhälle med ett hållbart bruk av naturen, särskilt den kultiverade naturen.

Upphovsmannen bakom idéerna med permakultur heter Bill Mollison och han beskriver grunderna ungefär så här:

Permakulturdesign används för att planera mänskliga aktiviteter bättre. Till exempel för att tänka igenom hur man kan fånga och lagra den energi som flödar genom systemet i form av sol, vind och vatten. Man strävar efter att bygga nätverk och sluta så många kretslopp som möjligt. Permakultur är ett samarbete med naturen, med omsorg om människorna och om jorden för att skapa miljöer som bygger på ömsesidigt positivt beroende i kvarter, byar eller företag.

Ett exempel på detta är att samodla växter där den ena är en nyttoväxt för människan och den andra håller borta angripande insekter från nyttoväxten. På detta sätt undviker man bekämpningsmedel som även skadar djur i ekosystemet som man vill bevara, nyttoväxterna och det man ska äta. Ett annat exempel är att man tar vara på den värme som uppstår i en kompost för att värma upp även andra delar av marken. Ett tredje exempel är att använda avfall som material eller bränsle i en annan del av systemet.

Tanken som ligger till grund för permakultur, även om det är uppbarnbart att den involverar odling, är inte helt olik tanken bakom industriell symbios. Symbios är, inom biologi, när två arter lever så nära varandra att de nästan kan ses som ett levande system. Den ena arten drar nytta av den andra arten och tvärt om. Det är nödvändigt att det handlar om ett ömsesidigt beroende, annars rör det sig om en parasit. Industriell symbios betyder att två industrier eller fler ömsesidigt drar nytta av varandra i tillverkning och avfallshantering.

Både inom permakultur och industriell symbos är design en viktig komponent. Inom permakultur används design som metod för att planera olika delar i sitt ekosystem så att de samverkar på ett optimalt sätt. Så är det inom industriell symbios också. Varje industri är planerad och placerad på ett väl genomtänkt sätt för att industrierna ska kunna dra nytta av varandra på ett optimalt sätt.

Det bästa sättet att beskriva industriell symbios är när ett företags spillvärme och/eller avfall blir till nytta för en annan industriell process. Varmt spillvatten kan värma upp en viktig process hos grannföretaget. Gips som är en avfallsprodukt för ett företag är råvara för produktion för ett annat företag. När dessa företag ligger inpå varandra drar de nytta av materialflödet på ett optimalt sätt.

Detta är inte så mycket annorlunda än svinuppfödaren som får avföring som avfall som hen kan sälja eller ge bort till grannen som har åkerbruk och som behöver naturgödsel. Avfall för den ena kan vara en nyttighet för den andra. En av grundprinciperna för permakultur är att inte skapa avfall. Det är naturligtvis svårt eller närmast omöjligt. Tanken är kanske inte att helt undvika avfall inom systemet utan att undvika att avfall lämnar systemet. Permakultur eller ett hållbart jordbrukssamhälle är ett avgränsat ekosystem som tar vara på avfallet inom systemet. Precis detta är tanken för industriell symbios. När företag kan dra nytta av varandra kan de som system tillsammans ta vara på avfallet så att inget lämnar systemet.

Kalundborg är ett samhälle i Danmark där de har förfinat tanken med industriell symbios längre än på någon annan plats. Där samverkar flera industrier i ett närmast slutet system. Bilden ger en bra överblick över de aktuella flödena.

Hela projektet som sådant har EU-stöd. Projektet har också vunnit Chalmers Hållbarhetspris 2018. Ett av de ingående företagen, Örsted, har utsetts till världens fjärde mest hållbara företag 2019 av den kanadensiska tidskriften Corporate Knights. Detta är med andra ord ett projekt som får mycket uppskattning och uppmärksamhet. Nyligen gjorde SR ett inslag om projektet som fick mig intresserad. Kanske kan detta inlägg få dig intresserad.

Det finns liknande projekt i andra delar av världen. Även i Sverige. Tanken med industriell symbios kan dock ta sig uttryck på flera sätt. Det som sker i Kalundborg är ett sätt att arbeta. I Sverige finns mindre projekt eller regionala projekt. Liknande lösningar kan alltså vara distribuerade över större områden.

Ny design och smarta kommuner/städer behöver arbeta mer i linje med permakultur och industriell symbios för att minimera avfallet, förbrukningen av resurser och energi samt öka återanvändningen.

Kommentera →

Är smarta städer hållbara?

24 Jan 2019

Av: Mikael Jensen

Smarta städer eller 'smart cities' är ett begrepp som innebär att en stad eller en del av en stad använder teknologi och stora mängder insamlade data för att optimera användningen av resurser och energi inom området. Alla data samlas in från stadens invånare, utplacerade sensorer och andra resurser inom och utom regionen. Med hjälp av all data kan man reglera trafik och transporter inom staden, reglera energiproduktionen och energiåtgången, reglera vattenåtgången, hantera avfall, hantera efterföljandet av lagar och regler, hantera skolbyggnader, hantera bibliotek, hantera sjukhus och andra kommunala byggnader och tjänster.

Vissa hävdar att smarta städer, genom denna reglering av resurser, per definition är hållbara städer. Istället för att anta att detta är sant utförde forskaren Tan Yigitcanlar med kollegor en översiktsstudie, som publicerades februari 2019, där de inkluderade alla studerade smarta städer. Resultatet indikerar att antagandet inte stämmer.

De sammafattar resultaten i tre huvudpunkter:

• Smarta städer har ett fokus på högteknologi snarare än hållbarhet. Alltså har inte hållbarhetsaspekter integrerats i designen av det smarta.
• Smarta städer omfattar hög grad av komplexitet. Trots möjligheter att analysera stora mängder data är långt ifrån all data relevant för hållbarhetsfrågor.
• Smarta städer bygger på ett ad-hoc tänk. Lösningarna bygger på enskilda uteffekter och inte på samband och helhetseffekter.

Sammantaget finns det inget integrerat hållbarhetstänk i designen av smarta städer. Ur ett humanekologiskt perspektiv får man därför fråga sig om det går att kalla dessa städer för verkligt smarta. Man kanske istället ska vända på frågan: är hållbara städer smarta? Kan en modern stad vara eller bli hållbar utan att vara smart?

Bidra gärna med kommentarer kring detta.

Kommentera →

Första mötet med humanekologi

19 Jan 2019

Av: Mikael Jensen

Inspirerad av nära vänner bestämde jag mig för att jag skulle prova att läsa humanekologi som sommarkurs. Lärarna i kursen var en salig blandning. En fysiker, en historiker, en biolog, en sociolog och en filosof. Även om vissa lärare var bättre än andra märkte jag snart att ämnet passade mitt sätt att tänka.

Samtidigt som man får veta att humanekologi är ett tvärvetenskapligt ämne som skapar en syntes av flera vetenskaper för att förstå människan i sitt större sammanhang står det klart att merparten av syntesen får man stå för själv. Undervisningen tar ofta olika perspektiv på hur människan är en del av en större helhet.

För att förstå hur människans liv hänger samman med naturen får titta på hur människan organiserar sig och nyttjar naturresurser. Humanekologi skiljer sig inte från annan ekologi på annat sätt än att människan tar plats i ekosystemet annorlunda än andra arter. Samtidigt är människan som art beroende av sin omgivning precis som alla andra arter.

För mig som är tilltallad av alla vetenskaper blir det särskilt intressant att förstå människan från ett naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt och humanisktiskt perspektiv. Varje vetenskap som studerar människan kan bidra med en pusselbit till helheten. Genom att läsa humanekologi får man en grundläggande light-kurs i flera centrala vetenskaper. Man önskar någonstans att man ska få en syntes serverad för sig men det blir som sagt inte så mycket syntes om man inte bidrar med den på egen hand.

Det är inte så konstigt att man inte blir serverad en syntes. Ju mer man läser om olika vetenskaper desto tydligare blir det att helheten även i dess enklaste form är väldigt komplex. En riktigt god syntes kan antagligen inte illustreras eller beskrivas på något enkelt sätt. I slutänden måste man gilla att göra jobbet själv. Det är just därför jag fastnade för humanekologi. Jag sög åt mig som en svamp från första mötet med ämnet till sista kursen jag läste. Jag var nog humanekolog redan innan jag började läsa ämnet.

Du kanske frågar dig vad det är för sorts människor som läser ämnet humanekologi. Måste man tänka på ett särskilt sätt? Måste man vara intresserad av miljö och hållbarhet? Mitt svar är att väldigt olika sorters människor deltar på kurserna. De flesta är intresserade av milljö och hållbarhet men många vill lära sig om människan och sig själva. Jag skulle säga att man kan få allt detta genom att läsa en kurs eller flera i ämnet humanekologi.

Om du är intresserad av ämnet ska du ta chansen att läsa en kurs. Det värsta som kan hända är att lärarna är dåliga och du får en vag bild av ämnet. Det nästa värsta som kan hända är att lärarna är bra och ger en klar bild av ämnet och att du inser att det inte passar dig.

Någon som har läst ämnet som vill dela med sig av sina erfarenheter?

Kommentera →